ponypluttarna

Hejsan igen! Jag lever än sålänge! Ne skojar så farligt är de inte. Men jag har varit på akuten 2ggr, tagit prover och blivit undersökt osv. Hade för högt levervärde vilket inte är bra.. Feber har jar bara nu på kvällarna då den blir skyhög men har vant mig nu så tar inte ens Ipren för de är bara för jobbigt att svettas o va så varm efter man tagit den. +att den inte hjälper så mycket. Min hals är minst 3ggr så stor som den ska både utifrån och inne. Ser helt cp tjock ut, värsta fettis ungen.. Mina ögon är mer svullna nu elr dom börjar gå ner efter den värsta tiden av svullnaden. Idag mådde jag hyfsat bra så följde med pappa till stallet och bara klappa lite och gosa, hon har lagt på sig lite muskler tycker jag allt såhär när man inte sett henne på ett tag, och hon har blivit mycket mörkare med, jätte sööt va hon men lite sur på mig för att jag inte vatt hos henne ;) och ja besöket slutade med en halvsvimmning.. Allt snurrade, synen svek och det blev svart fram och tillbaka.. Så jag fick hänge på pappa till bilen och lägga mig i baksätet.. Antar att min kropp inte är redo för att va i stallet än.. Även att jag bara klappade henne lite och satt på en stol.. Och nu när jag ligger här ensam hemma varje dag så går alla tankar igenom huvudet.. Man verkar stark men när man är ensam så kommer alla minnen tillbaka.. Har haft en Flashback om jasse, alla bilder och känslan när vi racade över fälten. Ja allt. Har haft lite känslomässigt sammanbrott idag. Annars har man sina vänner, och coffy som täpper till såren men detta djupa enorma sår i mitt hjärta efter den dagen då dom sköt mig och jasse kommer aldrig läka utan bara täckas över. Men nu ska jag sluta prata om mitt usla liv. Ciao! /bella